Bevakaren (2015)

Författare: Dan Nilsson

“Vågar man lita på Niklas Lund?

Katarina har inget val. När hennes sambo Jonas försvinner under en nattvandring i Stockholm city finns det bara en person som kan leda henne rätt. Polisen har inte kraft nog, men Niklas verkar utanför förordningar och regler, och hon är i händerna på en man som vet misstänkt mycket om den prostitution som Jonas försökte bekämpa.

Spåren leder till slutna kretsar på internet, vilka Niklas Lund känner bättre än någon annan. Sedan han har misslyckats med att bli polis i den fysiska verkligheten utreder Niklas Lund istället brott på nätet, där en alternativ polis och domstol följer sina egna lagar i kampen mot den dolda brottsligheten.

När en man med koppling till en webbsida som hänger ut misstänkta brottslingar hittas mördad – då gör Katarina även en annan obehaglig upptäckt. Det visar sig att hon inte vet allt om Jonas. Och att Niklas Lund – mer känd under namnet Bevakaren- vet mer än hon kunnat föreställa sig. “

Du kan köpa boken HÄR eller HÄR

9789175579962_200x_bevakaren

Recension: Jag älskar att läsa en bok utan förväntningar eller en aning om vad den handlar om. Allt jag visste var att den var i deckargenren. Spännande och lättläst deckare som överraskade mig stundtals. Samtidigt som jag läste satt jag och tänkte på människors värde. De prostituerade i boken framställs i mina ögon som att de är sitt yrke och inte människor. De kallas mest för horor och framställs som varor. Jag får en konflikt inombords med just detta avskalade sätt att se på människovärde. Kanske bara jag som har uppfattat beskrivningen så och jag är nyfiken på Dans syn på detta. Hu som helst är Bevakaren en bra bok, bara jag som filosoferat för mycket. Sammanlagt får Sammanlagt får boken 4 av 5.

Recensionsexemplar av Hoi förlag

One comment

  1. Dan Nilsson says:

    Jag uppskattar att du bjuder in till en dialog om dina funderingar kring människovärde, så som det framställs i Bevakaren. Jag förstår din kluvenhet. Det är nämligen så man ser på kvinnor och prostituerade i den världen, och det gör att även de prostituerade själva ser sig som sådana, som handelsvaror, för att skilja på sin egen bild av sig själva (en psykologi jag dock kunde utvecklat mer, inser jag nu). Lägg märke till att de kallas just “horor” i karaktärernas egna ögon, även i Katarinas ögon (desillusionerad och påverkad av livet på gatorna som hon är). Jag vill verkligen inte se en prostituerad på det sättet (det var delvis därför jag drog igång det här projektet, för att jag såg hur prostituerade mådde när jag träffade på en i min förra bostadsrättsförening), men det blir mindre trovärdigt att använda ett mjukare språk plus att det också hör den hårdkokta genren till. Jag har också försökt att ge en annan bild av dem än som handelsvaror i historierna om Mem samt kvinnan som vägrat att finna sig i att vara ett offer och som i stället tar kommandot i rollen som hallick eftersom det är det enda sättet. Det gläder mig att du finner karaktärerna mer sympatiska i den andra boken, vilket var meningen (man lär sig), men vad jag förstår tyckte du annars att den första var bättre och återigen förstår jag din kluvenhet… Tack, Emma, för att du läste och recenserade! Allt gott/Dan

Kommentera